Täpp Erik Andersson-Sturspilman frå Norä
/
Ållt morfok som spilå folkmusik a nån gång ärt tålås um Täpp Erik Andersson frå Norä. An a lämna ättär si fler fin låtär såm spiläs å läräs åjt då ä e låtkursär runt um i landä. Uken annt ärt annås fin brudmarsch såm a spilå fram månng brudpar a altarä.
Norfok kålläd ä fö "upi Möre" dar Täpp Erik bodd min familjän sän, alldeles fe si sjovär upi skojen. Ä va jen lång trillveg upp däjt nidifrå gambäl Rättväjksvejän, just dan yresåjsi i Sturmöri stå idag. Stugu står kvär dan än idag upå Täppgardn alldeles atta värmecentraln å Norrondälln. An livd 1872-1943 å va säkert jän duktin spilman. 1908 då Zorn ställäd til min spilmansstämma åjtå Sandändjär fick an del 2a pris min Sparf Anders frå Rättväjk å Jonas Hedin frå Boda. Hjort Anders Olsson som vann, fick 50 kr å däm som fick del andrapris fick vesäjnä 20 kr åv Zorn.
I Nils Anderssonås uppteckningär "Svenska Låtar" a an skriva um Täpp Erik att an va född 16 december 1872 i Norä å att an byrdå spilå fiol då an va tolv år gåmål. Mor annås va musikalisk å sjungäd i kringäst gambäl låtär, å frå ännä a an tydligen fått i arv sätt musikalisk påbrå, då far onums, enligt Täpp Erik, vant nå intresserad åv musik å kund innt älld spilå nå instrument. Täpp Erik va ofta näst jän musikkunnun grannä som add djort si jän fiol sjov, å läred si jän del låtär åv onum. Nils Andersson tecknäd nid fjortå låtär frå Täpp Erik i december 1906. Däm låtär såm flest spilmän kännas vid idag e Täpp Eriks brudmarsch, "Ig å pädär" å Mora långdans.
Kortä e knäppa i Nödärbjär å väjsär Täpp Erik å kelindje onums, Kerstin Bodin atta fäbustugu dämmås. Kortä fick i lån åv Täpp Mats som Erik va farfar a. Täpp Erikås fiol amnäd näst jän ällär sturspilman i släkti, John Collin som e dotterson a Täpp Erik. An spilär dragspil, men spiläd fiol og i yngär år, så ä vart naturli att an fick ta yvyr fioln ättär morfa sän.
Fioln e je fabrikskopia åv jen Stradivariusmodell. Um man kikär ini fioln kan man sjå att ä står "Antonius Stradiuarius Cremonenfis Factiebat Anno 1729". Ä sir åjt som ä a spilås mång låtär å an fioln.
Skeri Bertil - Dragspelman
Och så tar vi en översättning:
Alla morabor som spelar folkmusik har någon gång hört talas om Täpp Erik Andersson från Noret. Han har lämnat efter sig ett flertal fina låtar som spelas och lärs ut på låtkurser runt om i landet. Vem har inte hört hans fina brudmarsch som har spelat fram många brudpar till altaret.
Noretbor kallade det för "Möre" (myren) där Täpp Erik bodde med sin familj, alldeles för sig själva uppe i skogen. Det gick en lång kärrväg upp dit från gamla Rättviksvägen precis där hyreshusen i Stormyren ligger idag. Huset står kvar där än idag på Täppgården alldeles bredvid värmecentralen och Noretrondellen. Han levde 1872-1943 och var säkert en duktig spelman. 1908 då Zorn ställde till med spelmansstämma på Sandängarna fick han dela 2a priset med Sparf Anders från Rättvik och Jonas Hedin från Boda. Hjort Anders Olsson som vann, fick 50 kr och de som fick 2a pris fick varsina 20 kr av Zorn.
I Nils Anderssons uppteckningär "Svenska Låtar" har han skrivit om Täpp Erik att han var född den 16 december 1872 i Noret och att han började spela fiol då han var tolv år gammal. Hans mor var musikalisk och sjöng ofta gamla låtar, och från henne hade han tydligen fått ärva sitt musikaliska påbrå, då hans far, enligt Täpp Erik, inte alls var intresserad av musik och kunde inte heller spela något instrument. Täpp Erik var ofta hemma hos en musikkunnig granne som hade tillverkat sin egen fiol, och lärde sig en del låtar av honom. Nils Andersson tecknade ned fjorton låtar från Täpp Erik i december 1906. De låtar som flest spilmän känner till idag är Täpp Eriks brudmarsch, "Ig å pädär" å Mora långdans.
Bilden på Täpp Erik och hans fru, Kerstin Bodin är tagen framför deras fäbodstuga i Norra Bomansberg. Bilden fick jag låna av Täpp Mats, som är barnbarn till Erik. Täpp Eriks fiol hamnade hos en annan storspelman i släkten, John Collin, vilken är dotterson till Erik. Han spelar dragspel, men spelade även fiol i yngre år så det blev naturligt så att han fick ta över fiolen efter sin morfar.
Fiolen är en fabrikskopia åv en Stradivariusmodell. Om man kikar in i fiolen kan man läsa "Antonius Stradiuarius Cremonenfis Factiebat Anno 1729". Det ser ut som det har spelats många låtar på den fiolen.
